LESS is MORE

Tips tagna från REDIGERINGSGUIDEN

Om jag skulle få frågan: Vilket är det bästa skrivtipset jag fått landar det i detta:

TIGHTA TILL genom att TA BORT allt som är dubbelt, upprepning eller passivt:

Vad menas då med det?

Vi tittar på en i taget...

A: Överförklaringar

Det här sker oftast helt omedvetet. Förstås. Vi gör ju inte medvetet fel.

Men det är svårt att hitta dessa då man redigerar sin text. Det gäller då att ha det ögat påkopplat. Fråga sig: Har jag inte redan förklarat det? Ofta gör vi det längre fram i berättandet då vi glömt att vi skrivit det (eller faktiskt behöver påminna läsarna om något och ska INTE tas bort). Men ofta hittar man dessa överförklaringar i samma stycke. Som om vi är rädda att missförstås. Men det är nästan bättre att missförstås än att bli skriven på näsan som läsare. För läsaren vill tänka själv.

Exempel:

Hon gick över gatan till apoteket. Dags att hämta ut medicinen. Hon sneddade över gatan med bestämda steg.

Här har hon gått över gatan två gånger.

---

B: Vi både gestaltar och berättar i samma stycke

Mycket vanligt förekommande. Är lite som ovan, i punkt A. Vi upprepar men här genom att ha en tillräcklig gestaltning för att sedan även förtydliga det med att förklara.

Osäkra på att läsarna fattar.

Eller så fyller vi bara ut texten med mer ord: rädda att inte få ihop tillräckligt med text. Har man den tanken - släpp den.

Bättre med en kortare bok/novell än en som är fylld med onödigheter så att tempot går ner.

Exempel:

Hon lindade jackan hårdare runt kroppen (gestaltning). Hon frös (förklarande).

Vi behöver alltså inte båda meningarna.

---

C. Passiva verb

Passiva verb är precis vad som sägs. Passiva. Behövs inte. De är bara utfyllnad.

Och faktiskt gör rätt stor skada utan att vi är medvetna om det.

Om du vill skriva en berättelse där läsarna sugs in - ja då ska du undvika passiva verb.

Passiva verben är de som FÖRHANDSINFORMERAR. Det vill säga talar om att någon karaktär tänker/känner/funderar innan tanken eller känslan beskrivs.

Lösning? Bara skriv vad din karaktär känner/tänker eller funderar. Det gör att vi upplever tanken/känslan istället för att iaktta någon som tänker/känner/funderar.

Exempel 1:

Hon tänkte att hon kanske ändå måste gå in.

Lösning: Kanske hon ändå måste gå in. (Bara ta bort det passiva verbet)

Exempel 2:

Han kände sig hotad från alla i rummet.

Lösning: Alla i rummet stirrade hotfullt på honom. (Gestalta istället)

Exempel 3:

Hon funderade på om han hade rätt eller inte.

Lösning: Hade han rätt? (Bara skriv vad hon funderar/tänker)

---

D. Onödiga självklarheter och onödig information

Att påpeka vissa förtydliganden som är självklara - ta bort.

Eller berätta saker som inte är av intresse alls.

Se exemplen:

Hon fnös högt och ljudligt för sig själv.

Om vi redan vet att hon är ensam behöver vi inte skriva "för sig själv".

En känslan gnagde i hennes kropp.

Känslan är i kroppen - så "i hennes kropp" blir onödigt.

Tankarna malde i huvudet.

Knappast finns tankarna någon annan stans.

Tårarna rann ner för kinderna.

Om de rinner någon annan stans än på kinderna är det av intresse att berätta det. Annars inte.

(Och så kan man fundera på om någon vuxen gråter på det sättet? Man är rätt snabb på att torka av sig sina tårar)

Hon blev helt tyst.

Är det tyst så är det tyst ...

OCH TILL SIST - En titt på vad som menas med onödig information...

Exempel:

Familjen åker till en restaurang. De beställer sin mat. Anna och pojkarna beställer spagetti med skinksås, Pelle tar en risrätt med räkor och Klara och Stina bestämmer sig till sist för lammkotlett. Alla utom Pelle tar cola som dryck.

Behöver vi veta exakt vad alla äter då familjen går på restaurang?

Behöver vi veta skonummer och längd?

Fundera på vilken information som är viktig för läsarna. För intrigen.

LYCKA TILL MED DIN REDIGERING!