Tio författartips från en av de bästa kriminalförfattarna
- pernillalindroos
- 15 jan.
- 4 min läsning
Elmore Leonard (1925-2013) var en amerikansk författare. Han skrev främst kriminal- och westernromaner. Många blev filmatiserade. Men då jag läste en sammanfattning om hans tio bästa författartips inser jag att de står sig väl än idag. (Han har även skrivit en handbok där tipsen finns)
Här tänkte jag presentera dem alla, även några skrivövningar för att testa hans råd.
ETT: PANG PÅ!
Börja aldrig med vädret
Det finns så många andra sätt att börja på. Vädret kan skapa en stämning, men läsarna letar efter människor och handling.
Intresse kan väckas av en enda inledande mening:
”Vincent insåg vad som skulle hända, den kväll han blev skjuten.”
Det kan väckas av en dialog:
"Jag vet att du vill mig illa."
ÖVNING!
Skriv några intressanta inledande meningar
Du kan välja från dessa genrer om du vill ”luta” dig mot något.
Deckare (börja med själva brottshändelsen)
Mystik (oförklarlig händelse sker)
Romance (längtan efter kärlek syns)
Självbiografiskt (Hur kan vi snabbt lära känna dig genom en enda mening?)
TVÅ: KRÅNGLA INTE TILL DET I ONÖDAN
Försök strunta i det läsaren antagligen struntar i
De flesta författare använder alldeles för många ord. De blir alltför förtjusta i orden de kommit på, meningarna de formulerat. En mästare bryr sig om sina läsare, står i deras tjänst. Man skriver för att bli läst. Orden får inte ställa sig i vägen för det författaren vill berätta.
Om författaren nu har något att berätta...
TRE: VAR OSYNLIG
Läsaren ska inte tänka på att det är skrivet

Elmore Leonard: "Jag försöker hålla mig osynlig, inte dra läsarens uppmärksamhet från berättelsen genom att skriva sånt som är självklart.”
FYRA: TRIGGA LÄSARNAS EGNA MINNEN OCH SINNEN
Förankra berättelsen i sinnena

Alltså nöjer sig inte Elmore Leonard med att skriva att det är en bil; han skriver att det är en gammal Mercedes med vertikala strålkastare, en gång crèmefärgad men som nu tappat sin lyster.
ÖVNING!
Hjälp av sinnena. Utveckla någon av dina ”börja-meningar” vidare, eller kanske välj något av följande scener:
Kliver in i en kyrka/tempel/helig plats
En polis som förhör en misstänkt
Ett museibesök
Återvänder till barndomshemmet/orten.
FEM: SKAPA REALISM SÅ ATT LÖGNERNA BLIR TROVÄRDIGA
Ta reda på saker
För att kunna berätta om en begravningsentreprenör ser Elmore Leonard till att hänga på en begravningsbyrå: regelverk och procedurer, samtal med anhöriga, balsamering och transport.
Allt handlar om att sätta sig in i andras liv.
SEX: SAKTA NER - STANNA I ÖGONBLICKET
Tricket med skrivandet är att hålla sig lugn

Gå rakt på sak. Luta dig tillbaka. Storkna inte.
Stilen kan vara lika med frånvaron av stil: man märker den inte.
Hushålla med utropstecken: högst fem per bok. Det är inte poesi, det är en historia som ska berättas.
Våldet/överraskningen ska komma oväntat, inte föregås av ett ”plötsligt”, och aldrig ”bryter helvetet lös”, i stället lågmält: ”Och han sköt honom.”
Det hävdades att Elmore Leonards genialitet låg i hans användning av presensparticip, det vill säga ett verb som beskriver något som händer i ögonblicket.
ÖVNING!
Välj en scen nedan med fokus på att STANNA I NUET.
Beskriv dramat i ”slowmotion” genom att skärpa fokuset, sakta ner...
Klättrar i ett berg och är nära att ramla
Möter en isbjörn på din Antarktisresa
Går vilse i en snöstorm
SJU: LÅT KARAKTÄRERNA BERÄTTA
Människorna tar hand om historien

Dialog fyller Elmore Leonards romaner.
Dialogen driver handlingen framåt, man pratar om något som hänt eller som kanske ska hända eller något som hänt men man inte förstått.
Personerna är varken onda eller goda, men verkliga människor; produkter av sin miljö och sina beslut – och det färgar deras ord och uttryck.
Författaren placerar dem i en ovanlig situation och sedan får vi se hur de tar hand om den. De drar igång handlingen, författaren försöker hänga på.
ÅTTA: LÄGG DIG INTE I
Undvik adverb
Dialogen tillhör de inblandade personerna. Verbet i meningen är, som Elmore Leonard påpekar, ”författaren som lägger näsan i blöt”.
Därför räcker det med ett ”säger” eller ”sa”. Verb som ”mumlade” eller ”viskade” eller ”ljög” är inte bara onödiga; de våldför sig på karaktärerna.
Att lägga till ett adverb – ”entusiastiskt” eller ”nekande” eller ”bittert” och så vidare – är ännu värre, en dödssynd. Det bryter rytmen, hindrar läsaren från att lyssna på vad folk har att säga, underskattar läsarens intelligens.
NIO: VÄLJ RÄTT DETALJER
Hushålla med detaljerna
En detalj kan lysa upp en plats, ge kvinnan ett ansikte, mannen sin stil. De måste väljas med omsorg. De får inte strös ut hur som helst.
ÖVNINGAR
Fokus på de viktiga detaljerna och/eller dialogen.
De som hjälper dig att gestalta en karaktär eller en miljö på effektivt sätt. Välj övning.
1. Återvänd till ditt gamla klassrum och beskriv plats och några personer därifrån.
2. Använd detaljer för att beskriva en person som:
Är kriminell men försöker att dölja det
Är gåtfull; svår att förstå sig på
Är irriterande, men som betraktaren inte vet varför.
Betraktar ett lekande barn som man älskar djupt.
TIO: SLÄPP TAGET
Gjort är gjort

När boken väl är skriven, tryckt och spridd är det inget att grubbla över. Bättre blir det inte. Bättre blir det förhoppningsvis nästa gång. Det visar att författaren lärt sig något, fortfarande utvecklas, fortfarande anstränger sig.
Jag tänker här att man kan se scener på samma sätt. En scen blir aldrig färdig - det är något man bara bestämmer sig för att den är.
Detta är hämtat från vår SKRIVSTUGA där vi lyfter olika teman och skriver tillsammans.
(Fakta hämtat från Anders Sundelins artikel DN 2025)





Kommentarer